Magnoliahybrider

Det finns otaliga magnoliahybrider och många, både gamla beprövade och bland de nyare, är väl värda att prova hos oss. Tidigare har det mesta förädlingsarbetet gjorts i mildare klimat, men nu börjat det komma fler alternativ där man satsat på härdighet.

xloebneri-hybrider är korsningar mellan den japanska magnolian, M. kobus och stjärnmagnolian, M. stellata. De utmärker sig med en god härdighet, måttlig storlek och blomvillighet. Blommorna kommer på bar kvist på våren och är vita till rosa med många kronblad.

Praktmagnolian, M. xsoulangeana är välkänd och omfattar otaliga namnsorter. Alla är inte lämpade hos oss, men några, t ex Lennei, Lennei alba och Brozzoni är beprövade och bör kunna fungera bra upp till zon 3.

Gula hybrider har blivit vanliga senare år. De har fått den gula färgen från poppelmagnolian, M. acuminata. Poppelmagnolian är ett storvuxet träd som är både härdigt och ganska tåligt. Många av de här hybriderna har ärvt dessa egenskaper och passar bra hos oss.

Nya, komplexa hybrider med flera olika arter inblandade breddar utvalet, främst bland de rosa och purpurfärgade magnoliorna. Många är både storblommiga, härdiga och så småningom blomvilliga. Hos många av dem ingår poppelmagnolian även här, vilket bidrager till härdigheten, tillsammans med M. liliflora, M. xsoulangeana, M. sprengeri eller andra, äldre hybrider. Nya kombinationer där man använt t ex M. kobus, M. salicifolia eller M.cylindica har också visat sig ge lovande hybrider.

Även bland de storbladiga arterna och buskmagnolian M. sieboldii finns det numer intressanta hybrider.